Hittade lite bilder på datorn från lite fotbollsmatcher och så, nu känner jag verkligen hur mycket jag saknar fotbollen!

Att kunna springa känns ju som en självklarhet och jag tror inte att man tänker på det när man väl kan, men när man plötsligt inte klarar sig utan ett par kryckor värdesätter man fler saker, det låter kanske konstigt men en av dem sakerna jag längtar mest efter är just att kunna springa, att kunna vara med på planen och kämpa tillsammans med laget, springa fram och tacka publiken, ja... allt helt enkelt!

Jag hoppas med hela mitt hjärta att jag kan fortsätta att spela fotboll, för just nu är inget säkert! Jag tänker kämpa mig frammåt även fast jag vet att det kommer att göra ont!!